Valparna en vecka gamla

Det är så ljuvligt att ha valpar i hemmet igen. Doris är en underbar mamma precis som förra gången och tar så väl hand om de små. De utvecklas så himla fort att man nästan ser hur de växer. Alla fem är pigga och stadiga valpar och har dubblat vikten på sex dagar.

Imorse bestämde sig även två av valparna Tinybull’s Evert Taube och Tinybull’s Electric Banana band för att öppna ögonen. Jag har aldrig tidigare haft en kull med ögonen öppna så tidigt.

De ser alla väldigt lovande ut med underbara huvudprofiler, det är så spännande att följa dem framåt. Här kommer lite bilder från idag då de är åtta dagar gamla.

Ivan söker ny familj att äga

Vår kära vän Maja har fått förändrade levnadsförhållanden och måste därför med stor sorg i hjärtat ge någon annan möjligheten att bli ägd av världens bästa minibulle, Ivan, Tinybull’s Bob Dylan. 

Så här beskriver Maja sin ögonsten:

På grund av ändrade familjeförhållanden så letar jag nu efter ett nytt hem till min älskade minibulle Ivan, snart 3 år ung och 15 kilo tung.

Längtar du efter någon som grymtar som en gris men som ser ut som en liten tapirponny? Vill du gärna dela soffan med en som vill ligga så nära som möjligt, men som inte kan låta bli att dela ut en karatespark i dina revben när han sträcker på sig? Älskar du också IKEA-påsar, gurka och sovmorgnar? BRA, för då har jag en perfekt matchning till dig här! 

Ivan älskar alla människor och djur (ibland lite väl mycket och buffligt, men aldrig med någon ond baktanke), utomhus har han fyra handbromsar eller så kör han full fart på femman. Han är en liten minibulle, ungefär 36 cm över jorden. Till sättet är han otroligt lekfull med allt och alla men samtidigt undergiven och snäll mot andra hundar och har aldrig hamnat i bråk. Han har inga problem med att vara ensam hemma ett par timmar. Han funkar fint med lite äldre barn (typ från 5-6 år), de yngre råkar han ibland välta av entusiasm, men han har å andra sidan aldrig riktigt fått träna på att hänga med små barn. 

Vi har gått alltifrån valpkurs till viltspårskurs, till koppel-fri-vardags-kurs och rallylydnad. Förutom viltspårskursen så har vi alltid varit sämst i klassen, men det spelar ingen roll! Ivan charmar alla ändå, och det roligaste har varit att hitta på saker tillsammans. Med ätbara saker kan man motivera honom till det mesta, och vi har även klickertränat en hel del. När vi är ute i skogen springer han alltid lös och kommer direkt när man klickar (när han vet att man har godis). 
Ivan är frisk, kry och försäkrad och mår som en kung. Han orkar hur mycket som helst, och har varit med om det mesta. Tillsammans har vi paddlat kajak, vandrat i fjällen sovit i tält. Han har både varit kontorshund, och haft en dagmatte, och han är den i familjen som mest softat på soffan. Ivan gör ingen skillnad på hanar och tikar, utan funkar ihop med alla.

Ivan tycker allt är roligt, utom möjligtvis promenader i ösregn. Han är oerhört obrydd, tredje världskriget skulle kunna bryta ut bredvid honom, och han skulle bara sova vidare. 

Min dröm är att han skulle få hamna hos en familj med erfarenhet av bullar, och som är sugen på sällskapet och det kravlösa (och ändlösa) gosandet som det innebär att ha en bulle i sitt liv. Det är omöjligt att sammanfatta all kärlek och glädje som Ivan gett mig, och det här är ett helt fruktansvärt beslut att fatta. Men jag gör det för alla inblandades bästa, och jag är avundas de personer som kommer att få ha Ivan i sitt liv.

Ni som har ett seriöst intresse av Ivan, hör av er till chefen@majabrand.se och beskriv vad ni kan erbjuda.